Tudor har fått present från Lillan;)

Tudor

Måste ju bara visa Tudor när han jamar:))

Tankar från en djurhemskatt

Nog är det ganska skönt ändå, då jag ligger här på en mjuk och varm filt.
Jag sträcker ut mig till full längd och gäspar så stort jag kan. Solen letar sig fram genom fönstret och det verkar vara morgon. Det kommer någon, bäst att inta position.
- Morr´n på er mina gullungar, säger en vänlig röst.
Okey är först fram till människan, som vanligt. Han tjusar och stryker sig kring hennes ben, Musse skriker i högan sky och Smokey kikar blygt fram under bordet.

Mat på gång, mums. Det är ett fasligt liv innan alla har fått varsin tallrik. Mig kommer människan in till sist.
- Hej lilla vännen, säger hon med en viskning.
Jag trycker mig mot väggen och lägger av ett högljutt väääääs. Mina dygn ute i det fria har gjort mig tuff. Jag kan alla knep när det gäller att försvara mig.
-Så ja, så ja, du behöver inte vara rädd.
Hon lyfter försiktigt på handen och håller den en liten bit framför min nos och blinkar med ögonen. Jag blir ställld, vad ska jag göra? Jag viker ner mina öron och ger henne min ängsligaste blick.
-Såja, såja, det är inte farligt, jag vill bara klappa dig på huvudet.
- Fräääs!
- Okej, jag ska låta dig vara. Jag sätter mig här på golvet en stund, jag ska inte röra dig.

Hon sjunker ner och sätter sig vid hyllan där jag ligger. Jag ligger stel som en pinne och vågar inte röra mig, knappt andas. Medan hon sitter där på golvet, pratar hon med mig. Talar om att jag är snäll och duktig och att det inte finns något här som är farligt. Det har hon gjort varje dag sedan jag kom hit. Mina ögon rör sig i sidled. Noterar att Malte och Sverker sitter utanför min nätdörr och ser avundsjuka ut. Usch, jag kan inte förstå att de vågar närma sig människan. Hon verkar ju
visserligen snäll men hur ska jag kunna lita på det efter allt som har hänt? Jag kommer aldrig kunna lita på en människa mer. Efter en stund reser sig människan och säger att vi ses senare.

Puh, nu kan jag slappna av. När hon har gått kommer Zeb och sätter sig utanför min bur och tittar på mig med stora ögon. Honom känner jag sedan tidigare. Han har jagat i samma revir fast med rimligt avstånd mellan oss. Vi har slagits vid ett antal tillfällen, men nu när jag ser honom känner jag ingen anledning att bråka. På samma vis känner jag för de andra som bor här. Alla har sin egen tragiska historia att berätta och vi har alla blivit lämnade åt vårt öde. Jag ger Putte en sorgsen blick. Han hittades visst halvt ihjälslagen i en snödriva, därför går han lite vingligt och har fladdrig blick. Men har verkar så glad ändå, ingen är så levnadsglad som Putte.

Jag har mycket tid över till att tänka nu när jag ligger här i min bur. På min familj till exempel. Vart tog de vägen? Det känns så avlägset men ändå så nära inpå. Jag får en klump i bröstet när jag tänker tillbaka. Jag älskade dem så mycket, men mina känslor var tydligen inte besvarade. Tänk när barnen gosade med mig och vi lekte och hade skoj.... ända tills en kväll när jag hade varit ute på min långa runda och satte mig på trappen för att bli insläppt. Det var mörkt i fönstret på andra
våningen där jag bodde. Jag klättrade upp i trädet för att invänta mina människor.
Minuter blev till timmar och till slut var jag så hungrig och frusen. Vart var min familj? Jag prövade att ropa men ingen hörde mig. Jag ropade om och om igen. Plötsligt öppnades ett fönster och en människa tittade ut och skrek!
- Håll käften kattkräk, här har du inget att göra. Din familj har flyttat så försvinn härifrån!
Det kunde inte vara sant....inte skulle min familj flytta ifrån mig....? De kommer säkert tillbaka.

Jag vet inte hur länge jag har varit ute på drift men det är ett par vintrar. Emellanåt gick det flera dagar innan jag kom åt någon mat. Ibland hade jag tur och kunde hitta en liten korvbit i en soptunna eller bröd och fågelmat som någon kastat ut.
Jag ryser när jag tänker på vintrarna då det snöade så att jag till slut inte kunde ta mig ut från mitt krypin. Gjorde jag det skulle jag förmodligen inte ta mig in igen. Då gällde det att hitta en en bil där man kunde ta sig in i motorutrymmet och hoppas på att motorn fortfarande var varm. Förra vintern frös jag så om mina öron och det gjorde så ont. Till slut trillade halva öronen av, så jag är nog inte så vacker längre.
Allra värst har det varit när människor har jagat bort mig. I början försökte jag söka mig till dem för att få hjälp men de flesta kastade saker efter mig och skrek elaka ord. En gång bussades en stor hund efter mig, men det blev mest synd om hunden.
Efter en tid vågade jag bara smyga mig ut när det blev mörkt av rädsla för allt ont. Jag var ständigt på min vakt och hoppade in vid närmsta buske vid minsta lilla ljud.
Det var när en människa en kväll råkade få syn på mig när jag satt och tuggad på en frusen pizzabit som det blev ändring. Hon kom tillbaka samma tid varje kväll och hade med sig riktig mat. Hon sa några vänliga ord innan hon försvann. Jag vågade aldrig visa mig så länge hon var kvar utan smög mig fram långt efter att hon gått, men en kväll blev jag överlistad. Människan hade gillrat en fälla åt mig och plötsligt satt jag i en stor bur och kunde inte komma ut.

Det var på den vägen jag hamnade här. Jag har varit här i tre veckor nu och jag börjar i alla fall att känna mig lite utvilad. Min rygg värker efter en smäll av en bil men det har blivit bättre sedan jag fått vila. Ofta kommer människan hit som fångade in mig. Då känner jag mig lite tryggare för jag tror inte att hon vill mig illa eftersom hon matat mig i ur och skur. Ibland kommer det människor hit och klappar katterna och ger oss godsaker. Igår kom det en tant på besök. Alpha hoppade upp i
hennes knä direkt och sedan fick hon följa med tanten hem. Att Alpha vågade...

-Kniiir.
Dörren öppnades igen. Det har blivit mörkt ute och människan är tillbaka. I ena handen bär hon en bur och in den sitter det en litenkattflicka. Människan öppnar buren bredvid min och lyfter ur kattungen. Oj, vilken liten krake. Hennes smala ben bär henne inte, så kraftlös är hon. Människan försvinner en stund och kommer tillbaka med en filt och varm välling. Hon lindar försiktigt in kattflickan i filten och sätter sig på golvet med henne i knät. Hon matas med vällingen medan människan pratar
lugnande med henne. Jag somnar av kattungens kurrande och vaknar inte förrän det är ljust ute.
Jag minns genast kattflickan i buren bredvid och vänder mig om för att säga godmorgon... men buren är tom. Konstigt, tänker jag medan en olustig känsla dyker upp inom mig. I samma veva öppnas dörren och människan kommer in.
- Mina gullungar, säger hon med en svag och trött röst, inte lika munter som hon brukar låta. Jag lyfter lite på blicken så att jag kan kika över burkanten, hon ser ledsen ut. Hon sätter sig på en stol och genast hopps Sven upp i hennes knä. Jag ser tårar börjar rinna ner för hennes kind, och Sven är snabbt där och tvättar hennes ögon för att visa att han förstår. Okey, som är en intelligent katt, men som har svårt att visa känslor, hoppar upp och börjar dra i hennes hårsnodd. Det är hans sätt
att visa att han bryr sig. Vi förstår alla vad som hänt under natten.
- Hon slapp i alla fall vara ensam mot slutet, viskar människan medan hon smeker Sven över ryggen. Till slut reser hon sig och går mot min bur. Nu eller aldrig tänker jag, och tittar henne rakt i ögonen, medan hon blinkar åt mig. Med samma lugnande ord som alltid går hon emot mig och sträcker fram sin hand. Jag ligger blickstilla, jag ser handen närma sig och jag håller andan medan jag blundar. Plötsligt känner jag hennes fingrar klia mig försiktigt på huvudet. Jag glömmer tid och rum och reser mig för att hon ska komma åt att klia hårdare. Vilken känsla! Minnen från förr dyker upp och jag känner mig trygg igen.

Det ska visst komma fler männskor och hälsa på oss idag. Kanske väljer någon av mina hemlösa kattkompisar att följa med dem hem? Det kommer kanske dröja innnan jag törs lita på människor igen, men en dag kommer säkert jag ocskå att få ett nytt hem. Ett hem hos en familj som bryr sig och som aldrig någonsin skulle kunna överge mig igen.
...och jag skulle vara dem evigt tacksamma att de valde just mig....

Skrivet av Fiona

Ett stort tack till Fiona som delade med sig av sina erfarenheter med skygga, hemlösa katter med denna berättelse. En underbar berättelse helt enkelt. Tack

"Saras hundralapp"

KKS har sedan starten hjälpt många, framför allt hemlösa och nödställda, katter till ett bra och värdigt liv. Många har varit sjuka eller skadade vid intag men vi har ändå ansett att de haft rätt att få erforderlig veterinärvård. Det förekommer förstås också att katterna insjuknar efter att de tagits in. Veterinärkostnaderna har skjutit i höjden och vi som arbetar idéellt inom föreningen sliter nästan dygnet runt för att få in pengar till att betala veterinärräkningarna. Men det har inte räckt så nu går vi ut med en vädjan om hjälp att helt eller delvis kunna betala veterinärerna.

En av våra skribenter i KKS:s gästbok, Sara Johansson, kom på en lysande idé, nämligen den att om 5 000 personer skänker en hundralapp var så kommer skulderna att kunna betalas. 100 kronor är inte en så stor summa för de flesta och blir det inte 5 000 personer som skänker så kommer vi ändå en bit på väg. Ingen kan göra allt men alla kan göra något.

Ett mycket stort tack från hjärtat till Sara och alla andra som skänker en hundring till förmån för våra allra minsta utsatta och försvarslösa små vänner.

Sätt in din gåva på KKS Plusgiro 138 39 84-0. Märk inbetalningen "Saras hundralapp" så kan vi redovisa inkomna gåvor på denna sida.

KKS tackar för gåvorna som kommit in!
Vi kommer att meddela, efterhand som pengarna kommer in, vilka fakturor som betalas.

Totalt antal gåvor den 15/9-08: 93 st. KKS hoppas snart kunna betala en av de gamla fakturorna.

Hittekattens dag

Hittekattens Dag den 7:e september

Hittekattens dag firas första söndagen i september. Det är en ganska ny tradition som nu äger rum för fjärde gången. Dagen när alla hittekatter och katthem får stå i centrum. I år infaller Hittekattens Dag den 7:e september. Flera katthem har öppet hus på Hittekattens Dag, det är också lämpligt att göra en egen liten insats för de hemlösa katterna just den här dagen. Om inte annat tända ett ljus och skänka alla hemlösa kissar en extra tanke.

'Hittekattens Dag' var en idé som började ta form våren 2005 i webbgruppen Kattgruppen. Först vara det tänkt som en dag när alla hittekatter skulle få en födelsedag. Idén utvecklades efter lite diskussioner på andra forum. Det kom kloka förslag om att det skulle kunna bli en dag när alla katthem och hittekatter får stå i centrum. En dag som får en plats i almenackan och där vi alla hjälps åt att slå ett slag för huskattens ställning. Med tiden skulle det ju faktiskt kunna bli något riktigt stort av det.

Grafik: Jenna-Gun

Vi hade lite olika förslag om vilken dag som skulle vara lämplig. Efter att frågan varit uppe ytterligare en gång för diskussion fastnade vi för första söndagen i september.

Nu försöker vi hålla den här diskussionen vid liv för att fylla Hittekattens Dag med innehåll. Alla ideer är välkomna!!!

Första Hittekattens Dag ägde rum söndagen den 4:e september 2005. Men denna första upplaga av Hittekattens dag hann inte få så mycket innehåll utan blev mera ett startskott inför det framtida arbetet. Andra och tredje gången hade flera katthem öppet hus och det började hända lite olika saker. Nu är det dags för 4:e upplagan av Hittekattens Dag som 2008 äger rum den 7:e september.

På Hittekattens dag 2006 hade Göteborgs Katthjälp öppet hus. På bilden har en kattkoloni i Göteborg fått mat genom Göteborgs Katthjälp.

Var med och forma Hittekattens Dag! Välkommen att lämna förslag och ideer för innehåll!

Ska du eller din förening göra något särskilt på Hittekattens dag? Berätta om detta i diskussionstråden nedan. Hur tänker du fira din/dina egna hittekatter?

Här kommer några förslag på vad du kan göra på eller inför Hittekattens Dag:

• Skänk pengar till ett katthem.
• Skriva en insändare till din lokala tidning om vikten av kastrering och ID-märkning.
• Sätt upp lappar från kattstatuskampanjen i din omgivning: Kattstatus för ett bättre kattliv (Skrivs ut via länken).
• Beställ tid för kastrering och ID-märkning av dina egna katter så snart som möjligt (om du har okasterade/omärkta huskatter).
• Inventera din omgivning vad gäller hemlösa katter.
• Tänd ett ljus för alla hemlösa katter.

//Lena

Artikeln kommer från Lena, sajtvärd på hittekatter i fokus.

Hittekatten MISSE - insamling!

Örebro Katthem har fått in en hittekatt som behöver er hjälp. Det är Misse, som var okastrerad när han dök upp hos min granne.

Han behöver en tandoperation (alla fyra hörntänderna måste bort pga blottad pulpa) och det kostar mycket pengar - pengar som inte Örebro Katthem har.

Misses öde finns att läsa HÄR.

Hittills har Misses vård kostat 1340kr, förutom det "vanliga" - kastrering, id-märkning och vaccinering.

Sätt in din värdefulla gåva på Örebro Katthems postgirokonto

28 88 67-5 och märk det med "Misse".

Se så pigga ögon han har! :)

Här ser man Misses båda framben framifrån, det högra är det som varit brutet en gång i tiden och sedan fått självläka. Man ser att själva tassen pekar en aning utåt. Det är inget han lider av enligt veterinären.

Kopierat från hittekatter

Nytt

Här har vi haft fullt upp. Matte har jobbat och jobbat. En massa skyltar har gjorts bl.a till en utställning i Malmö där KKs sulle stå och sälja. Sen skickade vi en massa till Ronneby där de skule stå i Brunnsparken och sälja skyltar och leksaker m.m. Jag har haft hand om övervakningen av skrivaren och det är en mycket viktig uppgift.
Matte har virkat en ny familjemedlem till punkarfamiljen också. Hon heter Pussy Punkare och är en 8-armad bläckfisk. Mycket fräck. Finns endast i ett exemplar men kommer säkert fler om jag känner matte rätt:))
Hoppas ni alla har det bra och tänk på katterna därute i landet, snart är det ju semestertider också:(

Nospuss och tasskram på er.

Hemlösa katter behöver mer än mat

Att mata hemlösa katter är inte alltid den välgärning det kan tyckas vara. Inte om du bara matar dem utan att ha för avsikt att hitta en helhets lösning för katterna. Börja aldrig mata hemlösa katter om du inte tänker hjälpa katterna till ett bättre liv! Har du väl börjat mata dem har du tagit på dig ett ansvar som du inte kan smita ifrån.

Många ringer Göteborgs Katthjälp för att de vill ha hjälp med kattungarna som födds varje år hos de hemlösa katter de matar året runt. Tyvärr har en del personer inte för avsikt att hjälpa kattmamman (och pappan) till ett bättre liv.

Man måste tänka långsiktigt när man matar en flock katter. Hur stort ansvar vill jag ha för dessa? Vad vill jag att matandet skall resultera i?

Det är jättebra att man matar en hemlös katt om man under tiden försöker att hitta en lösning. Det är ett bra sätt att hålla katten i närheten tills den t ex får plats på ett katthem, eller fångas in för kastrering när det gäller förvildade katter. Har man inte för avsikt att hjälpa katten vidare till ett ordnad liv ska man avstå från att mata katten.

Genom att enbart mata hemlösa katter gör man bara saken värre: du hjälper dem att överleva så att dem kan föröka sig, med resultat att ännu fler kommer att ha det svårt eller tom svälter och fryser ihjäl.

Man kan inte sluta mata när man en gång har börjat!
Vi säger inte att du som håller på att mata hemlösa katter ska sluta med det! Genom att mata katterna har man påtagit sig tillsynsansvaret för dem. Med tillsyn menas inte att enbart mata katterna utan även att se till att de får god omvårdnad, se till att de kommer under veterinär behandling om så behövs m.m. Man påtar sig ett väldigt stort ansvar med skyldigheter, vilket kan leda till straffansvar om katterna missköts. Att sluta nu är brottsligt, man utsätter katterna medveten för lidandet.

Vad vi vill säga är:
Tänk på konsekvenserna och ansvaret du tar på dig! Om du verkligen vill hjälpa till: kastrera, vaccinera och hitta hem till katten. När det gäller förvildade katter: kastrera dem, ser till att de har tillgång till en isolerad katthus och att de dagligen får mat och tillsyn. Du hjälper själva katten och förebygger att fler kommer att ha det svårt.

Några kommentarer vi får höra dagligen:

"Katten är inte min, jag bara matar den"

"Det började med en och så blev dem bara fler"

"Jag har matat en hemlös katt i ett halvt år och jag flyttar imorgon"

"Jag har tagit in en hemlös katt men min man är allergisk, om ni inte ta emot katten slänger jag ut den"

"Det är synd om katten om man kastrerar den".

Den som först tar hand om en hemlös katt förvärvar äganderätt till katten på samma sätt som man gör när man plockar åt sig en tidning som ligger slängd och använd i en tågkupé. Det innebär att du äger katten och således är ansvarig för den!

Miranda Oude Tanke är ordförande i Göteborgs Katthjälp och har 2 timmars telefontider, alla arbetsdagar. "Jag börjar bli trött på dem som tror att de är så himla snälla när de bara matar hemlösa katter hur länge som helst, utan att ha för avsikt att ordna det för dom".

"En exempel är en kvinna som ringde och berättade att hon hade matad en katt ("den kommer tillbaks hela tiden...."), och att katten hade varit elak mot hennes egen katt. Hon tyckte inte det var roligt längre och skulle sluta mata den om vi inte tog emot katten omgående.

En annan exempel är en familj som hade matat en katthona i flera år. Katten födde en eller två kullar ungar varje år under deras balkong. Familjen lämnande in varje kull till Djurens Vänner för avlivning. Nu "orkade" de inte längre mata katten och ordnade det så att hon inte längre kunde komma under balkongen....

Och så finns det många, många fler som gör likadant när de tröttnar."

Text: Miranda Oude Tanke, Göteborgs Katthjälp

Foto: Lena (katterna på bilderna kommer från Meros Camping)

Artikeln kommer från Hittekatter i fokus.

Den senaste.

Ja den senaste sylten jag gjort finns nu på tradera till försäljning. Katterna på bilden är före detta stödhemsatterna My och Mozart som idag har permanent hem. Visst är de söta:))

Kattbladet

Jag måste även få göra lite reklam för Kattbladet. Kattbladet är en tidning som du får hem i din mail och är än så länge gratis. Där kan man skicka in om sin katt fyller år, någon som gått bort eller skicka in roliga bilder på sin katt/katter. Men även se andras bilder. Man får läsa artiklar och intrevjuer, om undersökningar och tester.
Själv fick jag för ett par dagar sedan mitt första Kattbladet och blev mycket imponerad över det arbete som lagts ner på det och med i det var ju min Thindra som fyllde 2 år den 25:e.
Kattbladet kan du gå in och beställa på Mossemarken´s sida. Ett stort tack till Sofia för det arbete som hon gör.

Nu börjar ju kattkull efter kattkull dyka upp lite var stans och hur många är det inte som blir sugna på att ta hem en liten lurvig trollunge? Men det finns givetvis en hel del att täna på, en kattunge behöver stimulans, trygghet och ska givetvis inte lämnas ensam hela dagar. En kattunge ska också var mogen att lämna sin mamma vilket den oftast r vid 12 v ålder. Här kommr ni nu att få läsa varför det är så viktigt med att katten är just 12 v när den flyttar.

Varför bör kattungarna vara minst 12 veckor?

KKS får många frågor från kattungeintressenter om varför kattungarna måste vara minst 12 veckor innan de skiljs från sin mamma och sina syskon. Ofta brukar man ju kunna få hem kattungar vid 8-10 veckors ålder menar många. Därför sammanställer vi här lite information vi samlat på oss genom åren, både genom våra egna erfarenheter samt fakta från veterinärer, uppfödare, böcker och andra källor.

Även Sverak (Sveriges Kattklubbars Riksförbund) har regler om att kattungar inte får säljas före 12 veckors ålder.

Kan bli stora konsekvenser av att skiljas för tidigt
Alltför många människor skiljer kattungarna från sin mamma när de är på tok för unga. Detta sker ofta pga. okunskap. Man tror att ungen är utstött, att mamman är trött på den och att man gör alla en tjänst genom att låta ungen flytta till sitt nya hem tidigt. Många människor som tagit hem kattungen för tidigt, kanske redan vid 7-8 veckor, säger ofta att "åh, det går så bra så, han äter och är rumsren så det är inga problem att ta dem tidigare än 12 veckor". Men tyvärr är det så att konsekvenserna kan komma långt senare, ofta vid könsmognaden. ägaren sätter då inte problemen i samband med att kattungen tagits för tidigt från mamman. Problemen som kan uppstå kan vara såväl fysiska som psykiska.

Fysiska problem som kan uppstå
Om man tar en kattunge från mamman för tidigt, kanske redan vid 7-8 veckors ålder, så är risken stor att den får ett flertal problem. När de är så små får de ofta problem med magen. Avvänjningen från modersmjölk och övergången till fast föda går för snabbt, matsmältningen störs och kattungen får diarré. När de är så små blir de fort uttorkade och tappar vikt när de får diarré, får man inte snabbt ordning på detta kan diarrén bli kronisk (och katten kan i värsta fall dö). Katten riskerar att hela sitt liv ha känslig mage och därmed vara i behov av specialfoder som man köper från veterinären. Avvänjning ska gå successivt, det är en hel process som tar flera veckor. Ofta missar ägaren stora delar av processen, man uppfattar att mamman inte diar sina små mer och att ungen nu är redo att äta enbart fast föda. Visst diar mamman sina små, men inte lika ofta.

Även immunförsvaret påverkas. Katten blir ofta mycket känsligare för infektioner och sjukdomar, immunförsvaret utvecklas som mest mellan 8-12 veckor. Det är mycket som händer i kroppen vid denna tid, den stress och omställning som en flytt innebär kan störa immunförsvarets utveckling.

Psykiska problem som kan uppstå
En annan viktig del i uppväxten är att ungarna får lära sig hantera frustrationen när mamman nekar dem att få di. Under denna process ser man ofta att mamman inte tillåter ungen att dia, ungen blir frustrerad och tjurig och börjar bråka. Mamman kan då bli ordentligt bestämd mot den och man ser ofta mamman bita ungen i nacken eller halsen och trycka ner den skrikande ungen mot golvet. Det kan se hårt och förfärligt elakt ut och man kan luras att tro att mamman är trött på sin unge och stöter bort den av elakhet. Men detta ingår i uppfostran, mamman lär ungen att hantera frustration och förnekelse. Ungar som missar detta kan få aggressiva beteenden senare, de har inte lärt sig hantera nederlag och att inte alltid få som de vill. ägarna missuppfattar tyvärr ofta denna situation. De tror att mamman är trött på sina ungar och inte vill låta dem dia henne mer. De tror de gör mamman en tjänst genom att låta ungarna flytta i det stadiet när det egentligen är viktigt att ungarna får uppleva även detta led i uppfostran. Nyanserna är många i avvänjningsprocessen och människorna ser inte alla detaljer, men de är mycket viktiga ur kattens synvinkel.

Det handlar inte bara om mat
Avvänjningen handlar inte enbart om att övergå till fast föda, det handlar lika mycket om den psykiska omställningen från baby till liten kattunge. Kattungar tittar misstänksamt på kattmat de inte ätit förut och söker stöd och bekräftelse hos mamma och syskon, äter de så börjar även ungen att äta. Gruppgemenskap är viktigt, man lär sig genom att se hur andra gör. Ungarna får stor trygghetskänsla av att vara tillsammans med mamman och syskonen. Ungarna leker och brottas och busar runt, de har kul tillsammans och man kan se stora skillnader på kattungar som leker tillsammans vid 9 veckors ålder och samma kull vid 12 veckor. Leken förändras till att vid 12 veckor handla mer om "vuxensaker" som till exempel möte med nya katter, slagsmål, att kunna hävda sig och utveckla en tro på sig själv, osv. De lär sig utveckla nyanser i kroppsspråket och övar på syskonen. Kattungar som missar detta har senare i livet svårt att läsa av andra katter, de har svårt att komma överens och att fullt ut uppskatta kamratskap med en artfrände.

Problemen kan komma senare i livet
Ibland verkar det som att allt går smidigt och utan problem med kattungen man tagit för tidigt. De växer som de ska, de har bra mage utan diarré, de är rumsrena, de verkar glada och nöjda och allt verkar vara frid och fröjd. Men sedan plötsligt vid könsmognad förändras katten. Hormonerna börjar rusa i kroppen och de kan bli lynniga, osäkra och ibland aggressiva. De saknar mental stabil grund att stå på, de har inte fått med sig grundtryggheten. Dessa katter har svårt att hantera alla nya känslor och blir otrygga, de vet inte hur de ska bete sig i vissa lägen, de saknar självkännedom. En del katter kan bli väldigt aggressiva och vi har mer än en gång pratat med ägare som är rent av rädda för sin katt som plötsligt utan förvarning kan gå till attack mot sin ägare och bitas ordentligt. Dessa katter är väldigt förvirrade och otrygga och vet inte hur de ska hantera sina känslor och frustration.

Katter utan grundtrygghet är känsliga för förändringar, till exempel kan de plötsligt börja kissa i soffan eller i sängen och ägaren står frågande och förstår inte varför. Det kommer som en överraskning för många att en sådan sak som en ny partner för ägaren kan påverka katten starkt (negativt). Kan även vara en sådan enkel sak som att man bytt till annan kattsand, flyttat till ny bostad, köpt nya möbler, osv. även små förändringar i livet känns mycket större och jobbigare för en katt som saknar grundtrygghet, de har svårt att ställa om sig. De vill ha allt som det brukar vara, de gillar rutiner. Stör man den normala vardagsrytmen kan många katter reagera starkt och visar detta på olika sätt, många kissar i soffor och sängar. Att detta skulle bero på att kattungen tagits för tidigt har många ägare svårt att se, "det är ju så länge sedan och allt har ju gått så bra förut".

Aldrig för sent att reparera skadan
"Problemkatter" som är aggressiva eller har beteendestörningar är inte omöjliga att få ordning på. Men det krävs ofta mycket arbete och kunskap för att hjälpa katten, ägaren måste kunna häva dåliga beteenden och hjälpa sin katt och få den att känna sig trygg igen. Många människor är inte beredda att engagera sig så mycket och tyvärr avlivas ofta dessa katter. Det är synd att det ska behöva bli så. Problemen beror kanske på att ägaren skulle ha låtit ungen stanna hos sin mamma tiden ut. Det är enkelt att undvika många problem egentligen; en trygg och glad kattunge som är redo för flytt och ser på förändringar med nyfikenhet utvecklar oftast inte problembeteenden.

Här är en bra länk där ni kan läsa mer om varför det är så viktigt att låta kattungen vara hos sin mamma till 12 veckors ålder: Artikel på katter.nu

Tiden hos mamman -
en investering i en trygg och glad familjemedlem
Detta ämne är stort och man kan diskutera mycket och länge om konsekvenserna av att ta ungarna för tidigt. Det är inte alltid det innebär problem, ibland har det gått bra. Men man kan ju inte veta i förväg hur det ska gå, katter är ju olika individer de också och reagerar olika starkt på situationer. Därför bör man ta det säkra före det osäkra och låta ungen stanna hos mamman och syskonen tills de är minst 12 veckor. En del kattungar är inte mentalt stabila för flytt då heller och kan behöva ännu mera tid hos mamman och kanske kan flytta först vid 14-15 veckors ålder. Som köpare är man förstås otålig och vill få hem sin nya lilla kattunge så fort som möjligt, men man får försöka ha lite is i magen och vänta tills ungen är redo för flytt. Man ska ju trots allt leva tillsammans i många år framöver och några veckor extra hos mamman kan göra en enorm skillnad på den mentala hälsan för kattungen. En stabil och trygg katt är mer behaglig att leva med så man får försöka ge sig till tåls och låta naturen ha sin gång.

Ge din blivande familjemedlem bästa möjliga start i livet! Låt kattungen få den tid de behöver för att bli stora nog att flytta hemifrån. Det vinner alla på!

Denna artikel är kopierad från KKS (Kattkommando syd) sida och där kan du läsa mer om försäkringar m.m. Gå gärna in och ta en titt.

skyltar

KKS kommer snart framöver att stå vid en utställning i Malmö och sälja saker till förmån för hemlösa katter. Jag har då fått förfrågan om jag inte kunde skriva ut skyltar som jag gjort som de då kunde sälja och igår postades det ett paket med innehållande ca 140 laminerade skyltar som ska vara med i försäljningen. Inte illa minsann och dessa skyltar skulle inbringa en rejäl slant när de är sålda så även där håller vi tummarna att så många av dem blir sålda. Om inte annat så de som blir över säljs ju på andra platser senare. Så här hemma ligger man inte på latsidan även om man kanske är arbetslös vissa dagar så är det fullt upp.

Insamlingar

Jag har ju gjort s.k. insamlingar eller auktioner till förmån för vissa katter och fått in en del pengar. Hela 520 kr fick jag in för de tre auktioner jag hade på "spermy brothers" eller "Påskbollarna" som de också kallas. De pengarna gick till de fyra KKS katterna i Kalmar som ska kastrera, vaccineras och ID-märkas.
Sen har jag även fått in 250 kr som har gått till Ale katterna som Götteborgs katthjälp har hand om.
Sen har jag skänkt 10 st djurägarkort som säljs på tradera till förmån för några stödhemsatter och jag håller tummarna att de inbringar en bra slant också. Mer pengar kommer givetvis att dya upp senare som ska fördelas ut.

Visa en bild på de s.k. "Spermy brothers"

Här är vår kattleksakshög som ska ut till försäljning.
Det är Tudor som roffar åt sig en leksak i högen där;)

Vad ska man säga. Ibland får man ju bjuda på att vara modell;)
Fler än matte måste ju få se vilken skönhet jag är.

Allt går framåt här hemma och Tudor o jag kommer jättebra överens. Busar och springer gör matte småirriterad (vilket är min uppgift;)).
Matte har nu gjort färdigt 8 st paket med olika saker som ska skickas til KKS för försäljning, hon kommer lägga upp en bild på det senare. Får hon chansen själv att sälja något av dem så gör hon givetvis det för fler paket kommer att komma beroende hur intresset är. Hon är intresserad över åsikter om det och idéer på hur man kan göra det ännu bättre. Allt för att få in pengar till de behövande katterna precis som Tudor och hans familj var en gång i tiden. KKS är i mycket stort behov av bidrag.
Skulle det vara så att man endast vill ha någon sak i paketet som nycelringen, näsduksfodralet, mobilsmycket så kan det säkert ordnas bara man tar kontakt med mig eller matte då det är vi som håller det. Är man intresserad av något annat så gå gärna in på KKS djurshop (länken finns bland mina länkar) och kolla lägget.

Tass och pussnos från oss

Tudor och Thindra

Nu är det bestämt. Tudor ska stanna här hos Thindra och mig. Han ska inte behöva flytta ytterligare en gång och lära känna nya personen och djur utan han har sin trygghet här. Han är ju fäst vid Thindra även om det ibland blir lite tuffa tag när de brottas.

Här kommer en bild på hur Tudor och hans familj bodde innan de kom in i värmen. Snälla människor hade lagt ut lite liggunderlag och försökt göra det något sånär mindre dragigt för de små liven. I denna bädd sov hela familjen tillsammans för att hålla värmen.
Får tacka Veronica som bidragit med bilderna;)

Blä...

Ja vad ska man säga, Tudor har mask. Igår spydde han lite och när jag skulle torka upp det såg jag något som jag var tvungen att titta lite extra på. Det visade sig var ca 3-4 små trådsmala maskar. han har blivit avmaskad en gång men tydligen tog det inte död på alla så idag fick han en tablett. Även Thindra fick ifall hon blivit smittad. Min stackars lilla plutt Tudde. Kanske det var masken som gjorde att han låtit så där konstigt, de kan ju få hosta av det så troligen är det så. Sen den söta goa runda magen ocks kan ju vara en anledning. Nu hoppas jag att jag tagit död på kräken denna gång så han kan bli helt frisk och njuta av livet. För det är han värd min lilla plutt:)

Hemma igen!

Nu har jag kommit hem med Tudor. Han har varit en tur till veterinären och fått sina kulor borttagna. Allt gick och han vägde lite mer än 2.8 kg min lilla gris. Inte så mycket egentligen. Känns som om han skulle väga mer.
Han fick tre sprutor sammanlagt men sa inte ett knyst. Hon lyssnade på hjärtat och allt lät bra, hon berömde honom för han såg så fin ut i pälsen och tänderna. En riktig liten guldklimp.
Nu går lilla plutten här hemma på ostadiga ben, är ju en aning rastlös. Hoppas han kan få ro snart och somna lite. Thindra fräser på honom men han lutar ju inte som han ska nu heller så kan hon lämna honom och gå och vila lite själv så blir det lugnt för oss alla.

Jag har fått en förfrågan av en bekant om att göra specialskylt. Tanken var bl.a att ha en av vid fara skylt men de jag brukar göra kommer inte att funka då de har en del katter. Högst två brukar gå för att det ska bli bra men de har några till med jourkatterna och sen en hund. Så jag gjorde en annan variant så vi får se vad de säger. De var även intresserade av en där det står något med att det är innekatter så man inte ska släppa ut dem.
Men vi får se vad det blir, här är i alla fall faraskylten i en variant.

Ny vecka med jobb igen dock vet jag inte hur länge. Fröna klarar sig kanon och de busar för fullt ibland. Nu börjar ju Tudor få lite fart under trampdynorna och det är så roligt att se. han är inte så jätteatletisk precis men det brukar ju inte grisar vara;) Det räcker ju med den andra apan annars.
Nu är det snart en vecka kvar till hans kastrering och han verkar pigg och glad. Inga varma öron och inte mycket nysningar m.m så det verkar lugnt tack o lov.
Han älskar att ligga högst upp på klättermöbeln där han kan titta ut genom fönstret, han verkar inte längta ut men är nyfiken på det som händer. Det är så skönt om dagarna att veta att de har varandra och att ingen av dem är ensam.

Igår var jag till vetrinären för jag var osäker på om Lille Tudor var helt frisk, han ska ju egentligen kastreras på tisdag och hade ju ingen hälsokontroll innan han kom till mig. Han har ju låtit lite när han andats och varit lite varm om öronen så jag ville vara helt säker.

Nu hittades inget och hjärta och lungor lät bra. Enda kanske var att han bar ytterst lite rödare i ögonen och något i tandköttet me det såg bra ut. Men i säerhets fall flyttade vi fram kastreringen till den 5:e om det skulle vara så att han hade ett virus. Feber var det ingen men hon tyckte med han var lite varm om öronen.

Annars såg han fin ut. Fin päls, härligt temperament, sa inte mycket och att få en temp upp i röven är det inte många katter som går med på men han gjorde det med ytterst lite motstånd.

Sen kände vetrinärenpå hans heligaste bollar och konstatrade att de fanns så de har trillat ner. Blir en vanlig kastrering tack o lov;)

Idag var jag och handlade en vattenfontän till dem då Thindra älskar att dricka ur kranen. Men nu får hon en egen med rinnande vatten. Rymmer tre liter och har ett filter så vattnet håller sig fräscht.

Tror ni Tudor trivs i sitt hem? Visst e han go när han sover ja ok annars med:))

Ytterligare en skylt som finns i djurshopen som jag har gjort. Har i helgen gjort 32 skyltar till, 8 olika sorter. Fick en förfrågan om jag kunde göra fler så de kunde använda dem de har till speciella paket med saker som man ska kunna köpa. Jag tror att tanken är att man ska kunna köpa ett paket med lite av varje men är inte säker.

Jag har idag suttit och gjort bilder som fram över ska bli magneter hade jag tänkt. Här är några exemplar och de kommer finnas i ca 4 olika färger var. De är 7X7 cm och jag har skrivit ut ca 108 st. Problemet kan anske vara att hitta en billig men bra lösning på magneterna sen.Jag vill ju inte ha för små magneter, de mest exemplariska borde vara de man själv klipper ut men de kostar ju lite med tanke på att jag behöver så många. Men det ska jag lösa sen framöver. Desa kommer även de att skickas till KKS.

Här är alla kattleksaker som är klara än så länge. Jag har ungefär lika många till som jag ska stoppa med vadd och kattmynta. Tyvärr har jag inte mycket vadd kvar och myntan är lika mycket slut som min pengapung just nu så det får vänta några dagar till. På bilden är det ungefär en 50 st kattleksaker med kattmynta i. Så sammanlagt kommer det bli över 100 st när de är klara.
Jag fick en förfrågan om att göra fler skyltar då de ska göra specialpaket och ville gärna använde dem de redan fått. Så jag ska börja skriva ut en drös till av de skyltarna jag har.

Nu har matte varit hemma hela veckan, de har inte ringt in henne så hon har kunnat vara hemma hos oss frön och tittat till oss. Vi har däremot varit så snälla så förutom runt 4-5 tiden på morgonen för då tycker vi att matte ska gå upp;) Speciellt Tudor amorse. Han lekte sådant med en leksak att matte tog bort den men det finns ju fler och hon kan ju inte ta alla;)
Jag är lite skeptiskt ibland men leker med honom måste jag göra, han e ju så liten ha ha. Brukar ligga och lurpassa på honom och sen kommer jag i en himla fart och flyger över honom. Tror allt lillgrisen trivs här men han har ingen aning om att kulorna ryker om lite mer än en vecka snipp snapp;)
För de som inte kan se så är det jag på bilden:))

Tredje natten har gått och det är framsteg hela tiden. De har busat lite med varann, speciellt i sängen och med tunneln. Det som startade det hela var nog Thindra själv som hoppade upp i min säng tidigt imorse med en skinnmus i munnen. Hon ville att jag skulle kasta den så hon kunde hämta den. Tudor som låg i soffan blev mycket intresserad och sen kastade jag bollar vilket Tudor gillade. Han låg med en boll ute i hallen och lekte med sen.
Sen började Thindra leka i tunneln och Tudor blev intresserad och ville vara med på ett hörn. Han är mycket försiktig av sig så det gick jättebra. Fast visst Thindra kan vara lite burdus av sig. Men de har nosat på varann lite lätt och Thindra fick en snabbkoll på kulorna i hans bak;)
Nu ligger de och sover, Tudor i lilla klätterhuset och Thindra i transportburen;( Ni ser dem va? *fniss*)

Här kommer en bild på Tudor som använder sin myntamus som en slickepinne.

Nu har andra natten avlöpt och matte har varit sur på mig. Hon säger att jag stressar upp den lille och ja det kanske jag har gjort:( Men jag är ju så nyfiken. Matte har skält på mig när jag jagar honom och han vill vara ifred. Men nu på morgonen har jag faktiskt låtit honom vara och vi har sovit nästan hela tiden.
Jag har också varit lite stressad så jag spydde igår och sen lite nu på morgonen men matte var så snäll och tröstade mig. Jag förstod sen att jag var tvungen att lugna ner mig.
Nu är klockan snart tolv och här har varit så lugnt hela morgonen nu så matte är så stolt över mig just nu i alla fall.

Tudor fick en myntamus av matte igår och jösses så galen han blev. Han slickade och slickade på den där musen att den blev helt genomsur. Tror nog att mattes leksaker gör susen på honom;)

Lek

Lille Tudor leker med laserpekaren.

Ja nu har lille Tudor som matte kallar honom kommit hit. Jösses jag var inte alls beredd, jag visste ju om det men ändå. Matte tog min bur och stack iväg igår eftermiddag. Själv låg jag i sängen och sov så gott som vanligt när hon sticker iväg. Där låg jag när hon kom tillbaka med. I handen hade hon min bur och så plötsligt kom ett låååååååångt piiiiiiiip från buren. Jösses säger jag, långt inne i buren ser jag något svart sitta intryckt. Givetvis måste jag fram och hälsa på matte och samtidigt se vad som lät. Ett litet svart monster ligger där inne så jag blir en aning snopen och fräser till. Jag menar här är det jag som bor så det så.

Jag nosar lite till och fräser sen går matte in med buren i badrummet och stänger dörren, jag passar på att lukta lite på skor m.m. Matte sa att hon släppte ut monstret och sen fixar hon med lite mat och ställer in. När hon går in igen har han gått ur buren och klämt sig mellan väggen och tvättmaskinen. Hon får gosa lite med honom sen går hon ut.

Efter en stund går hon in igen och får gosa igen, han försöker med möda vända sig om i det smala utrymmet för att få magen mer åtkomlig för kel och lyckas efter mycket möda. Matte sa att han spann och visste inte riktigt vad han skulle ta sig till.

Sen öppnar matte dörren och låter den vara öppen. Jag måste säga att jag var sur, även på matte som dragit hem denna...... "sak". Men ok lite nyfiken var jag ju givetvis;) När klockan var ca 20 så låg matte i sängen och jag låg under klättermöbeln när vi plötsligt får syn på något svart borta i dörröppningen. Han går förbi rummet ut i köket och det dröjer en stund innan han är tillbaka. Tyst och lite tryckt mot golvet går han sata in i rummet, luktar. Jag ligger kvar och tittar och matte ligger i soffan. an går mot soffan och luktar sen går han sakta utåt igen in i badrummet.

Jag hoppar upp på tv-möbeln högt högt upp där jag sitter, sur som 17. Fräser på allt och alla. Halv nio kommer han igen på en husesyn och går runt. När klockan närmar sig 23 så går matte oc lägger sig, jag har kommit ner oc monstret har legat ute i köket på en stol under bordet sen halv nio och sovit. Matte var och gosade en gång med honom och mig höll han på att skrämma slag på när jag var ute i köket. Jösses visste inte att han låg precis ovanför huvudet på mig. Otäckt.

Matte gick ju o lade sig, lite ledsen på mig som varit så sur på henne så jag hoppade upp i sängen och pussades som vi brukar göra med lite kel med. Sen gick jag ner vid hennes fötter och lade mig, vill ju ha koll men också vara nära matte. Där låg jag hela natten. Monstret kom in en gång efter tolv och kollade läget bl.a min lek o myshörna och klättermöbeln. Sen var han inne igen i rummet och på vägen förbi sängen sträckte han sig och nosade på MIG??? vilken typ. Jag blev alldeles paff så jag backade snabbt bort till mattes huvudände och fräste. Men lika snabb var jag tillbaka för att se vad han gjorde och då klättrade han upp på klösmöbeln och satt o tittade ut i fönstret sen låg han där och sov. Jag hade stenkoll. Han var framme en gång till vid mig men då ryggade jag bara undan och fräste. Han sträckte sig upp för att kolla in matte en gång där hon låg.


Tidigt på morgonen var han för första gången på lådan och jösses vad han krafsade, jag tittade på matte som också satt som en fågelholk. Vi tror att han bajsade och matte fick svaret sen när hon gick upp. I lådan låg en stor hög under alla kristaller;) Han hade också kissat.


På morgonen pratade han lite svagt med matte och hon svarade tillbaka i små ynkliga pip. Sen har han gått lite fram och tillbaka, ätit ur min skål men sovit mest på stoen i köket. Gårdagen blev nog tuff. Jag lämnar honom ifred och han gör inte så mycket väsen av sig tack o lov. Jag är mycket snällare mot matte nu, det är ju inte lätt för henne heller vill jag mena. Hon kelade med honom för en stund sen ute i köket och han vände upp magen igen den grisen ;) och jag måste ju erkänna att han är lite söt i alla fall.

Nu ligger jag i sängen och ska sova medan matte lånar datorn. Hon lovar att en bild ska komma framöver på gullegrisen;)

Ända sedan jag var liten har människor sagt att jag är lite klumpig av mig:S. Vet interiktigt vad de menar men jag använder ju det jag kan för att kunna se. Jag är ju inte lika lång som dessa människor. Varför gå runt en massa saker när man kan gå över? Matte har dock nuförtiden gjort plats även för mig i fönstren så jag kan sitta där som mattes favoritblomma;)
Ja imorgon är det då dags. Vi håller på att städa, byta gardiner, tvätt m.m. Hjälpte matte byta sängkläder förut med, det är jag bäst på;) och dammsuga givetvis. Jag skojade med matte när hon skulle dammsuga min klösmöbel. Jag satt mig på den avplatsen som hon skulle dammsuga så hon fick dammsuga runt mig och så vips försvann min svans in i röret. Ha ha knasig matte e;) Dammsugaren är ganska kul tycker jag så jag jagade munstycket också;)
Jag har ju fått en egen hörna där granen stod innan. Det är den som ni ser på bilden. Transportburen är där också nu så där i sover jag ibland på en mysig dyna. Har så bra utsikt över vad matte gör när hon sitter i soffan;) Några av mina (få) leksaker syns med;P.

Kopierar här vad Carina A har skrivit i KKS gästbok

" Akut vädjan till DIG!

Hjälp KKS att rädda ett stort antal hemlösa katter i Malmö (Öresundskatterna). Det behövs oerhörda mängder mat och ekonomiskt bidrag. Även om vi inte lyckas hitta stödhem till katterna måste vi ta in och låta kastrera dem för att i värsta fall släppa tillbaka dem igen i avvaktan på ev. stödhem...
Du vet väl att en enda kattflicka kan få 120 kattungar under sin livstid och om du då kalkulerar med att hälften av dessa 120 är flickor, och som då också kommer att få....o.s.v......
Skynda er till nedanstående butiker eller sätt in ett bidrag på KKS plusgironummer 138 39 84-0 och märk inbetalningen med "Öresundskatterna"!
Ca 30 000 kr behövs för att inte fler oskyldiga kattungar ska behöva födas till ett liv utan framtid. Dessa pengar finns inte i dagsläget, och givetvis kommer jag att här regelbundet rapportera summan som skänkts.
Påverka dina nära och kära, arbetskamrater m.m.
Varje krona och varje kattmatsburk är oerhört viktig!

Dog Fun hund och katt
Grönegatan 10
Malmö (vid Caroli city)
040-126800
Har insamlingsbössa, fodertunna och säljer KKS almanacka.

L´herbier de Provence
Södra Förstadsgatan (vid Möllevångstorget)
Har insamlingbössa, säljer KKS almanacka, säljer handgjorda kattsmycken och alster gjorda av och skänkta av Malmökonstnären Leena Ollanketo, allt till förmån för hemlösa katter.
Här kan du också lämna in kattmat även om ingen fodertunna ännu så länge finns utplacerad.

Haga veterinär
Glostorp
040-469505
Har insamlingsbössa samt säljer också KKS almanacka.

Varför inte ge en extrapresent till någon du uppskattar!

SNÄLLA! Skynda dig att hjälpa våra små och oskyldiga gemensamma vänner!

Hjärtligt tack på förhand!

Carina Andersson
Aktiv KKS Malmö "

Tudor

Här kommer lite info. Matte och jag ska vara stödhem åt en 6-månaders Kalmarit. Namnet från början var Tuva men av en händelse igår så hittade de som har Lilla "Tuva" något i baken. Så namnet fick ändras och idag är det Tudor som räknas. Att det visade sig vara en pojk gör inte matte ett dugg och vem vet det kanske passar mig i smaken mer.
Lille Tudor kommer från ett hem under en betongtrappa där han bodde med sin mamma La Thisha och sina syskon Texas, Tiara och Turbo. En berättelse kommer att komma sen om dem.
Tudor kommer att komma till oss på söndag då de han bor hos just nu kör upp honom till O-hamn där vidare transport kommer att ske hit till oss.
Matte har förberett för den lilla plutten och hoppas att han kommer att trivas hos oss. Hon älskar att kela med katterna så han kommer få mycket kärlek här. Jag älskar ju bus så ja ni förstår vad jag kan bidra med. Lilla Tudor ska vara en riktig kelgris och spinner som en helt dussin med motorer så det passar oss bra.

Nya skyltar

Nya skyltar är nu skickade till kks och kommer snart att finnas att köpa i deras djurshop. Vi visar här några exempel på dem vi har gjort. Denna är lite speciell, den har å hål på vardera sida som gör att man kan knyta fast den i ett galler på t.ex resor, utställning eller på ett katthem.

Denna är från ett önskemål där de ville ha en skylt som påminde besökarna att vara varsamma då de har skygga hittekatter i hemmet. Man vill ju inte att de ska bli skrämda så deras utveckling går bakåt igen.

Måste visa vad matte och jag fick för all hjälp till KKS. En riktigt fin kalender som finns att köpa på deras sida för 100 kr. Allt går till katterna så kan tilläggas och det finns fler kvar.
Men visst är den fin.

Stödhem.

Jaha, nu så har matte och jag kommit överens om att ta in en stödkatt. Det ser ut som det kommer att bli en Kalmarit som ska komma hit men när vet vi i nte än. Det pratas endast om det och det är en del som ska fixas innan. Bl.a måste lillflickan som det kanske blir vara frisk m.m innan då inte jag ka få någon smitta. Hon är som jag kolsvart så nu jäklar ska vi jävlas med matte. Matte kommer tro att det är den nya som gör hyssen och jag kan skylla på henne hela tiden hi hi.
Men jag vet inte riktigt hur jag känner för en katt till här, det beror lite på hur hon är så vi får se om jag tycker om det.
Hon är mycket lik mig på korten sa matte så hon måste ju vara gudomligt söt i alla fall.

Matte har idag tagit bort julgranen och en del av julsakerna. Nu får jag äntligen klättra i granen ha ha. Där granen stod innan så har nu matte ställt mina saker så jag har en egen liten hörna. Har legat och sovit där nu i flera timmar. Nu sitter matte framför tv:n och fixar med lite kattleksaker. Hon har tänkt skicka iväg allt denna vecka så då kommer vi även lägga upp de nya skyltarna här som man kan köpa.

Tills vi ses nästa gång sänder jag några nospussar till er.

Vad kan just du göra för hittekatterna?

Det är lätt att känna sig maktlös när det kommer till hittekattsproblematiken och att glömma de möjligheter som vi alla har, som på sikt kan förändra situationen till det bättre. Det behöver inte alltid vara stora dåd som får feta rubriker i tidningen. Även de mycket små insatserna har stor betydelse. Det handlar mera om att vi blir riktigt många som drar vårt lilla strå till stacken. Eller som Röda Korset slogan lyder ”Ingen kan göra allt, men alla kan göra något”.

Hittekatternas situation i Sverige är ingen munter historia. Varje vecka möts vi av tidningsrubriker om olika katt öden runt om i landet. I massmedia förkunnas hur människans grymhet drabbar de små och oskyldiga djuren. I merparten av dessa fall är det en eller flera katter som är offret. Många gånger infinner sig en känsla av maktlöshet och trötthet hos den sanna kattälskaren. Allt för ofta tar någon så kallad profet till ordet och förordar i auktoritära ordalag att massavlivning av alla hemlösa katter är den enda sanna lösningen på problemet. Det är då det gäller att försöka se till de små detaljerna, att tänka att havet faktiskt består av många droppar vatten. Om vi alla bidrar med vår lilla droppe får vi till sist en ganska stor vattensamling, som kan försätta till och med de största och högsta bergsmassiven.

Foto: Linda Carlgren

Vad kan just du göra för hittekatterna?

Vi har alla olika förutsättningar, våra plånböcker är olika tjocka, någon är bra på att skriva, någon annan har talets gåva medan en tredje är bra på att snickra..... Det som är så bra med arbetet för de utsatta katterna är att vi alla behövs utifrån våra egna förutsättningar. Det är helt enkelt så många olika saker som katterna behöver vår hjälp med att det finns en uppgift för oss alla. Just du och din insats behövs för en katt som har det svårt någonstans i Sverige!

Skänka pengar

För den som kan avvara en slant kommer naturligtvis alltid pengar till användning i arbetet för de hemlösa katterna. Tänk på att inget bidrag är för litet! (Många bäckar små blir snart en stor å). Om du vill stödja ett enskilt katthem hittar du länkar till flera av katthemmens hemsidor under rubriken "Länkar" här Hittekatter i Fokus. På hemsidorna finner du uppgifter om konton där man kan sätta in pengar, samt vad det kostar att bli medlem. Om du inte vill bli medlem kan du istället skänka penninggåvor efter vad du har råd med. På många katthem kan du även vara fadder för en namngiven katt.

Foto: Linda Carlgren

Skänka saker, material, kattmat mm.

Många av katthemmen tar tacksamt emot olika gåvor i form av kattleksaker, matskålar, tillbehör, byggmateriel, kattmat, kattsand, lakan, handdukar mm. Oftast hittar du uppgifter om vad de kan behöva på deras respektive hemsida. Då och då anordnas även loppmarknader för att få in pengar till verksamheten. Släng därför inte dina överblivna saker och urväxta kläder. Även dessa kan hjälpa en kisse i nöd.

Vara en hjälpande hand i verksamheten

Bor du i närheten av ett katthem? De flesta katthemmen är i behov av volontärer för att klara arbetet med och runt katterna. Det handlar om en rad olika uppgifter som att städa och tömma kattlådor, ge katterna mat, leka med katterna, följa upp adoptioner, transporthjälp för katter som ska till veterinärer etc. Dessutom behövs då och då mer praktisk hjälp från händiga personer som kan snickra, lägga golv och måla. Om du är datakunnig kan du kanske bli Webbmaster för katthemmets hemsida.

Foto: Linda Carlgren

Opionsbildning

Gillar du att skriva? I så fall kan du vara med i opinionsbildningen för att höja kattens status. Ett arbete som bland annat innebär att författa debattartiklar och insändare till tidningar, skriva brev till politiker, hålla i namninsamlingar och liknande. Det finns även ett färdigt material som kan användas för att sprida information tillomgivningen. Det är den så kallade kattstatuskampanjen för ett bättre kattliv - se särskild artikel. Affischmaterialet är bara att skriva ut från en vanlig skrivare för att sätta upp i närområdet. En annan metod är att svara på annonser där kattägare skänker bort kattungar eller säljer kattungar som är under 12 veckor. Arbetet med att höja kattens status är något som pågår ständigt i vår vardag. Varje gång du i ett vanligt samtal informerar någon om hur viktigt det är att kastrera, ID-märka och vaccinera sina katter gör du en viktig insats för katten. Inte minst genom att själv vara en god förebild som kattägare bidrar du till att höja kattens ställning.

Bygga nätverk

Tillsammans blir vi starka, det gäller i alla sammanhang och är inget undantag i arbetet för de utsatta katterna. Att bygga nätverk med olika former av kontakter är en väsentlig och viktig del. Genom nätverken kan vi stödja varandra, kläcka nya idéer och utbyta erfarenheter. Internet är en effektiv kanal där vi kan mötas varandra oavsett geografisk placering. Via nätverken kan vi även odla kontakter med politiker, journalister, tjänstemän, sponsorer och veterinärer.

Sponsorer

En fruktsam metod är att hitta sponsorer, olika företag som vinner på att synas i sammanhang med katter och i gengäld betalar för det med foder, kattsand, andra produkter eller penningbidrag. Det kan till exempel vara försäkringsbolag, fodertillverkare, Zoo-butiker, Bostadsbolag mm.

Foto: Linda Carlgren

Adoptera en katt

Funderar på att skaffa en katt eller utöka den kattskara du redan har? I så fall är det en välgärning att adoptera en katt från ett katthem. På katthemmet kan du få hjälp att hitta en lämplig katt. Du hjälper dessutom faktiskt två katter på samma gång, dels katten du köper men även den katt som får "din" katts plats på katthemmet.

Den här artikeln är långt ifrån en fullständig förteckning över vad du kan göra till förmån för hittekatterna i vårt avlånga land. Det finns säkert minst lika mycket till att skriva. Den visar dock på bredden av uppgifter som alla har det gemensamt att de gagnar arbetet för hemlösa katter och bidrar till att höja huskattens ställning.

En artikel från hittekatter i fokus.